Dis, rök och vita kors

En stadsvandring från 1600-tals kvarnhistoria och mjölnerskan Lindas bestyr. Hör om digerdöd, pest och kolera. Men även om gastar. Vi ser var dödgrävaränkan Anna Hedvig Nessen bodde och besöker kolerakyrkogården. Vandringen avslutas vid foten av Galgberget.

Dis, rök och vita kors

En stadsvandring från 1600-tals kvarnhistoria och mjölnerskan Lindas bestyr. Hör om digerdöd, pest och kolera. Men även om gastar. Vi ser var dödgrävaränkan Anna Hedvig Nessen bodde och besöker kolerakyrkogården. Vandringen avslutas vid foten av Galgberget.

Stadsvandringen eller ska vi säga skräckvandringen börjar vid Skanskvarn, där kvarnar har stått sedan 1600-talet. Just denna kvar kom till 1850, flyttades till sin nuvarande plats 1859 och hotades av rivning på 1900-talet. Kvarnen restaurerades och blev restaurang redan 1930. Visste du att det spökar här?

Svartdöden eller digerdöden kom till oss på 1300-talet, minst 20 gånger. Om du lyssnar riktigt noga kanske du kan höra ropet från andra sidan kanalen. Var försiktig om du ser en svartklädd gumma som där bär på en kvast och en räfsa. Hon kräver nämligen att få följa med dig hem...för att räfsa och sopa....
Vi går in i parken som egentligen är en av Sveriges över 400 ödekyrkogårdar. Kyrkogården är en av stadens äldsta och redan 1809 användes som begravningsplats för människor som omkommit i krig, sjukdomar kolera eller bara var fattiga.
Ett enda kors står kvar som en symbol för de många människor vars liv slutade här på grund av koleravågen som drabbade världen på 1800-talet.

Men redan på 1700-talet kom pesten. Det berättas att den kom med en skuta från Pernau på den krigsdrabbade baltiska kusten. De månader som följde blev fruktansvärda. Hela hösten var Stockholm insvept i en tjock dimma. Det var vindstilla, inget regn föll, luften fylldes av stanken från de öppna massgravarna och kyrkklockorna ringde regelbundet. Du hör om Urban Hiärne, den tidens smittskyddsläkare och vad Stockholm stad gjorde för att skydda sig från den farliga pesten.

Under stadsvandringen stiftar du också bekantskap med gastar, mylingar och spöken. Du hör om vilka avrättningsmetoder som användes och hur det kom sig att vi beställde en giljotin. Den sista supen skulle hjälpa den dödsdömde på färden - du vet väl att det blå skåpet står på Stadsmuseet idag? Vi avslutar stadsvandringen vid Galgbergets fot på Hammarbyhöjden.

Med många bilder från förr.
Loading...